Klicka här för att höra låten..
Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge
För du är där när ingen ser mig
Du är där när stormen yr
Du är där när natten skrämmer
Och du är där när dagen gryr
Och jag vill alltid ha dig nära
När åren läggs till år
Och vad livet vill oss lära
Är att framtiden är vår
När som klockorna har stannat
Och tiden tycks stå still
Och man inte vågar säga
Det man längst i hjärtat vill
Då ska vi ta varandras händer
Då ska vi minnas denna dag
Och förstå vad som än händer
Är det alltid Du och Jag
För Du är allt Jag nånsin önskat
Du är allt Jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar Jag har glömt
Och Du är den som får Mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
All min längtan vill jag ge
Ja, all min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge
// Sonja Aldén
2011-12-25
2011-12-24
Kalkonmiddag och tomtemor
Igår var det då dags för den årliga kalkonmiddagen som alltid intas på "lilljulafton" dvs dagen innan julafton. Detta gjordes i sällskap med mor, far, syster, svåger, systerdotter, bror, brorson, kusin Philip, kusin Fredrik, moster och mosters man.
Lika gott som alltid och massor kvar så jag tror minsann att det kanske bli kalkon i matlådan på måndag ;)
Today is the day... idag är det julafton !
Massor med paket och massa massa mys. Och jag har även debuterat som tomtemor, mycket snygg om jag får säga det själv. Och på småländska delade jag ut massor med paket till Danijel och Zoe. Man skulle vara barn fortfarande, då visste man precis vad man önskade sig och fick typ 100 julklappar varje år. Och heeeela dagen gick man och bara väntade på att det skulle knacka på dörren och tomten skulle stå där utanför.
Hoppas alla får en riktigt trevlig och god jul !
//Charlotte Ekberg
Lika gott som alltid och massor kvar så jag tror minsann att det kanske bli kalkon i matlådan på måndag ;)
Today is the day... idag är det julafton !
Massor med paket och massa massa mys. Och jag har även debuterat som tomtemor, mycket snygg om jag får säga det själv. Och på småländska delade jag ut massor med paket till Danijel och Zoe. Man skulle vara barn fortfarande, då visste man precis vad man önskade sig och fick typ 100 julklappar varje år. Och heeeela dagen gick man och bara väntade på att det skulle knacka på dörren och tomten skulle stå där utanför.
(Knack knack, här kommer tomtemor)
Resten av dagen blir det till att mysa med familjen, ringa mannen min och kolla hur han har det och till kvällen blir det kanske någon film eller lite spel.
(Barnen vinkar hejdå till tomtemor..)
Hoppas alla får en riktigt trevlig och god jul !
//Charlotte Ekberg
2011-12-17
On the road.... again...
De senaste två-tre veckorna har jag inte varit hemma mycket. Jag tror J börjar undra om han ens har någon sambo längre. Och nu är jah åter på resa, denna gången påväg hem till Halmstad för att fira min kära mor som igår fyllde 60år. Men hon är minsann lika snygg nu som för 40år sen ;-)
Published with Blogger-droid v2.0.2
2011-12-16
Vilken underbar liten grabb !
Läste den här artikeln innan när jag satt på jobbet och jag måste erkänna att jag grät lite granna.
Det här verkar vara världens goaste lilla kille och jag glädjer mig så till att hans föräldrar och syskon har honom kvar.
Long live Scott !!
Scott 4år - En sällsynt ambassadör
// Charlotte Ekberg
Det här verkar vara världens goaste lilla kille och jag glädjer mig så till att hans föräldrar och syskon har honom kvar.
Long live Scott !!
Scott 4år - En sällsynt ambassadör
2011-12-15
Skrämmande..!
När jag läser det här så blir jag förbannad. Hur sjutton tänker dom och hur kan dom låta det pågå så länge? Det är riktigt jäkla skrämmande !!
Maratonförlossning
// Charlotte Ekberg
Maratonförlossning
// Charlotte Ekberg
2011-12-13
Bild från minneslunden
Tyvärr blev vi inte så länge på minneslunden eftersom det var ganska kallt. Så det blev ingen glögg eller lussefika där heller som vi från början hade tänkt. Men vi la dit denna fina kransen och ställde vår snökule-ängel i mitten.
Stenen ni ser i kanten som ser ut som ett hjärta är den som mamma och pappa la där i lördags när vi svängde förbi. På hjärtat står det "Mormor & morfars lilla gullehjärta".
Sen tände vi även ljus för prinsessan, och ljuset som mamma och pappa tände lyste fortfarande =)
// Charlotte Ekberg
2011-12-13 är ingen vanlig dag
Idag är din dag, det var tänkt att det skulle bli din födelsedag men du kom till oss redan i somras. Dessvärre togs du ifrån oss men du är ändå för alltid med oss. Din mamma & pappa saknar dig något fruktansvärt och du kommer alltid finnas i våra hjärtan och du har för alltid ett avtryck på vår kropp..
Idag är alltså dagen då det var planerat att jag skulle bli mamma och mannen min skulle bli världens bästa pappa. Vi blev föräldrar i somras men vi blev liksom lite snuvade på vinsten för vi fick ingen bebis med oss hem. Istället fick vi gråta floder och jag trodde omöjligt att det kunde komma så mycket tårar från en och samma person.
Eftersom det varit väldigt jobbigt de senaste två veckorna så valde jag att sluta tidigare idag så jag bytte lite med en kollega så jag fick gå hem 13.00 för jag känner att jag ville vara hemma lite och få tänka på mig själv lite innan vi ska till minneslunden ikväll. Allt känns så väldigt jobbigt nuförtiden, jag är nästan mer ledsen nu än vad jag var i somras. Allt kommer liksom igen fast på något sätt ändå värre än vad det var förra gången. Men samtidigt vet jag att det kan aldrig bli värre än vad det varit, allt kan bara bli bättre även om det inte känns så.
Som sagt, vi ska till minneslunden ikväll för att för första gången tända ljus och lägga blommor för vår lilla ängla-prinsessa. Vi har varit där tidigare men vi har aldrig lagt något för henne. Så igår på lunchen så gav jag mig ut för att leta efter någon fin ängel att sätta i minneslunden. Och jag hittade faktiskt en på JYSK, en liten snökula med en ängel i.. hur fin som helst.
Och så köpte jag gravljus och i eftermiddag ska vi köpa blommor.
Men ni anar inte hur fel det känns att som 23-åring gå och handla gravljus och grejer att sätta på sitt barns grav. Ni där ute ska va otroligt glada att ni slipper det. För det skär, det skär djupt i hjärtat..
Lovar att lägga upp foton senare på hur fint det blev..
// Charlotte Ekberg
2011-12-11
En minnesstund...
Igår var vi inom minneslunden med mamma och pappa så de fick lägga blommor till vår tjeja. En bukett rosor och ett stenhjärta var vad hon fick.
Published with Blogger-droid v2.0.1
2011-12-09
Det vi inte dör av gör oss starkare...
Idag är det fyra dagar kvar till det datum då vår lilla prinsessa var beräknad att komma till världen. Och de senaste två veckorna, framför allt den här veckan, har varit väldigt jobbiga för mig. Jag har varit fruktansvärt känslig och gråtit väldigt mycket.
Jag tror faktiskt att ni där ute förstår varför, även om jag i mångt och mycket verkar må väldigt bra och faktiskt gör det också så blir det ändå tufft nu när det närmar sig.
I måndags kväll valde jag att ta bort min facebook som jag nämnde häromdagen. Och det var enbart för att jag inte orkar med att se fler inlägg där folk lägger upp att de är gravida hit och dit. Jag är självklart jätteglad för deras skull, men för mig är det väldigt jobbigt då jag vet att jag skulle fått min egen skatt snart.Men jag får inte det, jag får inte min skatt, min prinsessa, min dotter. För hon var inte riktigt som andra flickor, hon var inte riktigt frisk. Men ni ska veta att hon var världens finaste lilla flicka.
De senaste två dagarna har jag myst och lekt massor med min systerdotter Zoe, mitt gudbarn, och det är helt underbart. Denna unge är så himla go! Men samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på min flicka, Zoes kusin. Tänk va mysigt de skulle ha tillsammans när de blev äldre.
Jag glädjer mig enormt mycket åt de som finns i mitt liv, min prins J, mina föräldrar, alla mina syskon, mina underbara syskonbarn, och alla mina underbara vänner. Men jag sörjer också det jag förlorat. Även om jag kommer få fler barn, som säkert kommer vara minst lika fina och underbara som vår prinsessa, så kommer jag aldrig kunna släppa att jag förlorade min förstfödda, mitt första barn..
Jag är positiv åt det som hänt, för det har trots allt kommit mycket positivt utav det. Eftersom allt gått väldigt snabbt för mig och J så gjorde den här händelsen att vi fick stärkt oss ännu mer, och vi vet nu att vi finns där för varandra genom allt. Vi klarar allt efter att ha gått igenom det som hände oss i somras. Jag vet också vilka som är mina riktiga vänner som alltid finns där för mig, jag vet att min familj finns där i vått och torrt och jag uppskattar allt i livet så mycket mer efter att jag förstått hur lätt det är att förlora något som man tagit som en självklarhet tidigare.
Men jag måste också ibland få gå ner mig lite i min sorg som jag trots allt har. Jämför jag mig med andra kvinnor som förlorat sina barn i liknande fall så känner jag att jag är bra mycket positivare och har tagit mig igenom det bättre än andra. Men ibland får jag faktiskt sjunka ner lite..
Fast nu har jag gjort det tillräckligt, jag har skrivit av mig och nu är jag redo att vara positiv igen.
Helgen blir väldigt spännande och jag ser fram emot det jättemycket.
På tisdag ska vi för första gången sätta blommor för våran lilla prinsessa i minneslunden.. hon ska få den finaste buketten i världen eftersom hon är den finaste flickan i världen!!
"Varför är det aldrig de döende som gråter?"- Max Frisch
// Charlotte Ekberg
Jag tror faktiskt att ni där ute förstår varför, även om jag i mångt och mycket verkar må väldigt bra och faktiskt gör det också så blir det ändå tufft nu när det närmar sig.
I måndags kväll valde jag att ta bort min facebook som jag nämnde häromdagen. Och det var enbart för att jag inte orkar med att se fler inlägg där folk lägger upp att de är gravida hit och dit. Jag är självklart jätteglad för deras skull, men för mig är det väldigt jobbigt då jag vet att jag skulle fått min egen skatt snart.
De senaste två dagarna har jag myst och lekt massor med min systerdotter Zoe, mitt gudbarn, och det är helt underbart. Denna unge är så himla go! Men samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på min flicka, Zoes kusin. Tänk va mysigt de skulle ha tillsammans när de blev äldre.
Jag glädjer mig enormt mycket åt de som finns i mitt liv, min prins J, mina föräldrar, alla mina syskon, mina underbara syskonbarn, och alla mina underbara vänner. Men jag sörjer också det jag förlorat. Även om jag kommer få fler barn, som säkert kommer vara minst lika fina och underbara som vår prinsessa, så kommer jag aldrig kunna släppa att jag förlorade min förstfödda, mitt första barn..
Jag är positiv åt det som hänt, för det har trots allt kommit mycket positivt utav det. Eftersom allt gått väldigt snabbt för mig och J så gjorde den här händelsen att vi fick stärkt oss ännu mer, och vi vet nu att vi finns där för varandra genom allt. Vi klarar allt efter att ha gått igenom det som hände oss i somras. Jag vet också vilka som är mina riktiga vänner som alltid finns där för mig, jag vet att min familj finns där i vått och torrt och jag uppskattar allt i livet så mycket mer efter att jag förstått hur lätt det är att förlora något som man tagit som en självklarhet tidigare.
Men jag måste också ibland få gå ner mig lite i min sorg som jag trots allt har. Jämför jag mig med andra kvinnor som förlorat sina barn i liknande fall så känner jag att jag är bra mycket positivare och har tagit mig igenom det bättre än andra. Men ibland får jag faktiskt sjunka ner lite..
Fast nu har jag gjort det tillräckligt, jag har skrivit av mig och nu är jag redo att vara positiv igen.
Helgen blir väldigt spännande och jag ser fram emot det jättemycket.
På tisdag ska vi för första gången sätta blommor för våran lilla prinsessa i minneslunden.. hon ska få den finaste buketten i världen eftersom hon är den finaste flickan i världen!!
"Varför är det aldrig de döende som gråter?"- Max Frisch
// Charlotte Ekberg
2011-12-07
Busy weeks
Har inte bloggat på ett tag nu och det beror enbart på att jag haft väldigt fullt upp.
Förra veckan jobbade jag lång vecka så jag var bara ledig onsdag och torsdag, och de två dagarna tillbringade jag i Falkenberg på gymnasieskolan för att undervisa i Bugg & foxtrot. Denna veckan har jag varit i Falkenberg både måndag och tisdag och just nu ligger jag i sängen hos mamma och pappa och ska strax göra mig klar för att åka ännu längre söderut. Först ett snabbstopp i Markaryd och hälsa på "kollegor" för att sedan åka vidare ner till storasyster i Kristianstad. Där är det dansföreställning som gäller, jag ska dock inte dansa utan jag är den som presenterar alla framträdande. Och på fredag är det åter till Halmstad och sedan hem till Göteborg.
Så om ni inte hör av mig så behöver ni inte vara oroliga, jag är i allra högsta grad vid liv. Men jag är väldigt upptagen med att tjäna pengar och resa land och rike runt ;)
Förresten, jag har tagit bort min facebook. Ja, man kan ju undra varför men jag känner att jag inte orkar vara där just nu och se alla andras statusuppdateringar.
Som en del av er kanske vet så var det igår bara en vecka kvar till det datum som var beräknad födsel för vår lilla prinsessa så jag börjar må ganska dåligt och är ganska känslig igen. Helt naturligt men tyvärr så yttrar det även sig på konstiga sätt. Jag tycker det är fruktansvärt jobbigt just nu att få höra om alla andra som är gravida, inte om alla men om många av dem. Och därför valde jag att ta bort min facebook i måndags kväll. Detta för att bara i måndags kväll så var det tre vänner till mig som skrev att de är gravida och väntar barn. Det blev för mycket för mig tyvärr. Så ni hittar mig inte där på ett tag, och ni ska veta hur skönt det faktiskt är att vara utan facebook. Testa det du också !
Nä, nu måste jag gå upp och göra min frukostgröt så att jag får i mig något innan det är dags att köra söderöver.
"Lämna det bakomflutna före dig."
- Pumbaa, Lejonkungen
// Charlotte Ekberg
Förra veckan jobbade jag lång vecka så jag var bara ledig onsdag och torsdag, och de två dagarna tillbringade jag i Falkenberg på gymnasieskolan för att undervisa i Bugg & foxtrot. Denna veckan har jag varit i Falkenberg både måndag och tisdag och just nu ligger jag i sängen hos mamma och pappa och ska strax göra mig klar för att åka ännu längre söderut. Först ett snabbstopp i Markaryd och hälsa på "kollegor" för att sedan åka vidare ner till storasyster i Kristianstad. Där är det dansföreställning som gäller, jag ska dock inte dansa utan jag är den som presenterar alla framträdande. Och på fredag är det åter till Halmstad och sedan hem till Göteborg.
Så om ni inte hör av mig så behöver ni inte vara oroliga, jag är i allra högsta grad vid liv. Men jag är väldigt upptagen med att tjäna pengar och resa land och rike runt ;)
Förresten, jag har tagit bort min facebook. Ja, man kan ju undra varför men jag känner att jag inte orkar vara där just nu och se alla andras statusuppdateringar.
Som en del av er kanske vet så var det igår bara en vecka kvar till det datum som var beräknad födsel för vår lilla prinsessa så jag börjar må ganska dåligt och är ganska känslig igen. Helt naturligt men tyvärr så yttrar det även sig på konstiga sätt. Jag tycker det är fruktansvärt jobbigt just nu att få höra om alla andra som är gravida, inte om alla men om många av dem. Och därför valde jag att ta bort min facebook i måndags kväll. Detta för att bara i måndags kväll så var det tre vänner till mig som skrev att de är gravida och väntar barn. Det blev för mycket för mig tyvärr. Så ni hittar mig inte där på ett tag, och ni ska veta hur skönt det faktiskt är att vara utan facebook. Testa det du också !
Nä, nu måste jag gå upp och göra min frukostgröt så att jag får i mig något innan det är dags att köra söderöver.
"Lämna det bakomflutna före dig."
- Pumbaa, Lejonkungen
// Charlotte Ekberg
2011-12-01
Spänningen är olidlig!
Nu sitter jag här, framför tvn, som en liten flicka och väntar spänt på att julkalendern ska börja. Jag skulle kunna säga att det pirrar i magen men riktigt så är det inte.
Med mig har jag även en mugg med varm choklad, kan man få en bättre första december? Kryper upp i soffan med mamma och min kopp choklad för strax börjar det.... julkalendern!
// Charlotte Ekberg
Med mig har jag även en mugg med varm choklad, kan man få en bättre första december? Kryper upp i soffan med mamma och min kopp choklad för strax börjar det.... julkalendern!
// Charlotte Ekberg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)