Idag har varit en jobbig dag på alla sätt och vis. Vaknade imorse vid 06,30 för att gå på toa. BETYDLIGT mycket lättare sagt än gjort. Tror det tog mig iallafall 6-7 minuter bara att ta mig ur sängen tack vare den där förbaskade foglossningen som omöjligt kan bli värre nu.
Väl på toaletten är det en liten bebis i min mage som envisas med att trycka på mina nerver så det strååålar ut i både ben, bäcken och rygg.
Tillbaka till sängen och somna om efter en del möda. Vaknade igen vid 08.40 för att titta på julkalendern och sedan somna om ännu en gång, inte heller denna gången gick det särskilt lätt med tanke på förvärkar och foglossning.
Tror att vi gick upp ur sängen vid 11.00-tiden ungefär. Då var jag gråtandes och har varit gråtandes hela dagen. Dels på grund av foglossningen men mest av hormonerna tror jag.
Och för drygt en timme sen fick jag utbrottet med stort U. Stod och grät i köket över vad jag skulle äta, att jag inte ville äta. Att jag ville ha en kebabrulle fast jag va inte sugen på kebab eftersom jag åt det igår. Så jag skulle steka kyckling och koka ris till mig medan Jimmie köpte kebabtallrik. Men jag ville inte äta det heller så jag tog en hawaii som jag egentligen inte ville ha men som jag åt upp. Ja, ni förstår. Stod iallafall och storgrät i köket och grät innan dess i sovrummet för att jag inte orkade tänka och för att jag hade ont.
Men nu är det över !!
Har dessutom tackat min kära fästman för att han står ut med mig. Svaret jag fick var "det är väl inte alltid så lätt att stå ut med mig heller?"
Åh han är så klok min man, han har ju så rätt ;)
Och för att tala om den lille mannen i magen så är han rätt elak av sig just nu. Han trycker neråt något fruktansvärt och jag har sammandragningar nästan hela tiden men inte så att det skulle vara något på gång. Sen trycker han som sagt på mina nerver så det strålar både här och där i kroppen. Usch o fy ! Men snart är han ute, jag har sagt att jag vägrar föda fram honom innan snön har kommit och på tisdag ska det snöa så nu håller vi tummarna för att han kommer då ;) Dessutom har jag ju hinnsvepningen på tisdag så man kan ju hoppas att den triggar lite också, men vi får se.
Nu ska jag iallafall lägga mig tillrätta här i sängen i min Ziperall och mina morgontofflor och spela lite tv-spel för det lär jag ju inte ha mycket tid över till sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar